Sitter och funderar på att byta stil, radikalt. Hatt funkar ihop med skjorta, väst, slips .. tunnare brallor.
Eller baggy jeans med skjorta slips, utan väst, under en hood när det är för kallt och en matchande hatt...

Med något mellanting som tar ner blinget/drar ner kontrasten mellan plaggen, som ett skärp det står "low life" på, tror jag kan funka :)
Även om jag beställer på amazon.co.uk (inom eu = ingen tull ) så blir det dyrt att byta garderob/stil, och det känns lite osäkert kring storlekar även fast måttangivelser finns .. eftersom de som säljer gör fel i mätningar ganska ofta.

Har btw brytit mitt löfte om att aldrig skriva om kläder.. det är huvudsaken man inte skriver om varenda nytt plagg som kommer ut och som allmänheten ser helt värdelöst ... och som inte är slim fit för anorektiker med ätstörningar ( verkar det som ).

Kommer lägga upp lite bilder sen och länkar, ge mitt eget omdöme på prylarna när de kommer hem osv..

Annars så.... har jag en jävla halsbränna och har varit uppe sen 22 igår kväll, slängt i mig circardin och mirtazapin.
Mirtazapin gör i princip ingen skillnad alls, medans andra blir zombie av det ... kan jag inte förstå. Remeron S är ju en sak, men mirtazapin som utsöndras långsammare vad jag vet .. man är känslig om man blir en zombie.
Circardin gör otroligt mkt för min sömnkvalité, lätt bästa medicinen jag ätit / för andra gången jag kan bekräfta det efter alla möjliga mediciner som stilnoct zopiklon theralen quietapin propavan .. och kanske någon till.
Enl min mening är alla dom, egentligen, väldigt dåliga att ens börja med ( benzopreparaten ) .. eftersom de är så vanebildande att det inte är hållbart.. Det är nog aktivitet, mental som psykisk, på det sätt som passar en ...



Lycka är inte gratis, utan svart skulle inte .... finnas. Utan något av dom skulle det bara vara grått...
Motgångar är som en smäll på käften, de är en pina först men man drar rejäl lärdom och får ett nytt perspektiv som man aldrig annars skulle haft.

Att vara deprimerad, går inte förstå förrän man är där själv. Lust, motivering, vilja... nästan obefintlig, främmande mot för vad man har varit en gång, frågor kommer upp som "vem är jag egentligen", sökandet leder till en spiral och varje gång när cirkeln sluter sig kommer man fram till att det bara är tiden som kommer hjälpa .. mediciner är som, en fis i rymden - för mig.
Själv trodde jag aldrig att jag skulle drabbas men ... livet bjuder på allt. Jag försöker se den här fasen i mitt liv som det svartaste möjliga, som jag i framtiden ser tillbaka på och njuter av platsen i det vita som då är ännu vitare än det någonsin har varit.. drömmer....